SJ är nog trots allt sämst

Jag har under två dagar avhållit mig från att skriva något, vilket främst har berott på att det är tio gånger så omständligt att blogga från telefonen, men när SJ nu har stannat tåget i Herrljunga på grund av något trassel med kontaktledningarna känner jag att någonting litet skulle kunna vara på sin plats. Några eventuellt längre utsvävningar får vänta till senare, men lite av det mest intressanta från inte minst dagens spel kan förtjäna lite uppmärksamhet redan nu.

Skånelas båda lag i klassen B18 är utslagna. Att deras 95:or åkte ut mot tyska bundesligaklubben Frisch Auf! Göppingen var kanske ingen större överraskning, men att 94:orna skulle falla så platt mot Guif var inte lika väntat. En minst sagt slätstruken figur från Skånelas sida ledde till eskilstunaseger med 20 - 12. Å andra sidan varslade redan lagets första match idag om att allting kanske inte riktigt var som det ska. Redan då var man riktigt illa ute med underläge och straffkast mot sig. Domaren räddade dock Skånela genom att döma fotfel och sedan kunde märstalaget vända och vinna. Jesper Byström har varit genomgående bra (en spelare man verkligen bör hålla ögonen på i norrtvåan till hösten, mycket sevärd) och Jesper Filén har onekligen ett brett register från vänstersex. Synd bara att han inte får bollen oftare.

En som både rör bollen oftare och är kvar i turneringen är förre vassundaspelaren Jack Jildevik (född 1995), som numera spelar i IK Sävehof. Jag passade på att spana in hans lag i första slutspelsrundan och det var ju svårt att bli annat imponerad när de går och vinner med 31 - 8. Jack stod för drygt tio assist var av flertalet var modell värre. Maken till bollbegåvning får man leta efter. Några mål blev det också och nu är Jack och hans lagkamrater framme i kvartsfinal mot Aranäs, som också har imponerat.

Några som verkligen har imponerat är Niger United från Nigeria. De har lag i B14 och B15 och jag undrar om de inte tar hem hela rasket i båda klasserna. I gruppspelet räckte inte blocket som visar antalet mål till och även om målorgien har lugnat sig lite i och med slutspelets början är det nästan löjligt. Norrköpings HK, ett av landets bästa P97-lag, var senast att hamna i vägen för det nigerianska maskineriet (man får nästan den där sovjetiska känslan, ingen synlig glädje och knappt en klapp på axeln när någon gör något bra). 24 - 9 blev det och nu är det synd om danska BK Ydun. Nigerianerna är för övrigt ett ganska stort samtalsämne och när man ser dem är det ganska lätt att förstå varför. Många undrar nämligen om de verkligen är så unga som 14-15 år och jag förstår att man gör det. Jag tänker inte säga något, men nog kan det konstateras att västafrikaner är som skapta för en sport som handboll. Alla är som Aris i miniatyr vad gäller spänst och styrka, men vad som imponerar allra mest är den brutala spänst och snabbhet killarna har. När såg man svenska 14-åringar utföra dubbeljapaner med lätthet. Dessutom har de på någon vänster begåvats med en östafrikansk uthållighet och till råga på allt förefaller de vara tidiga i utvecklingen. Ja, ni förstår varför de vinner.

Min tanke, som kanske redan har slagit någon annan, är att Nigeria måste vara ett perfekt objekt för den som vill investera pengar i handboll. Stor befolkning och dessutom drog de den genetiska lyckolotten.

B14 har jag som sagt bevakat en hel del och just nu är det riktig stormatch på gång i den klassen. Kolding möter Kiel. Spännande att se hur det går där, men vinner tyskarna är det bragdklass. Koldings 98:or var inte bara bra, deras mittblock var bland det största jag sett. Måste vara danskarnas vana att röka under graviditeten eller något som ligger bakom det. Större spelare hittar man knappt i seniorserierna och dessutom sköt de som hästar sparkar. Till sist sköt de från halva plan och, ja det blev mål då också.

Nu har tåget börjat rulla igen.