Tio minuter värda namnet. Det var vad vi mäktade med när vi ikväll gästade Norrtälje. I övrigt var det inte mycket som stämde. Att det skulle vara otimat, ringrostigt och osynkat visste vi alla, men att det skulle se ut på det här viset var det nog ingen som ens hade vågat föreställa sig. Om jag säger att vi hade 30 tekniska fel på 60 minuters speltid (vad som hände med med de där 3 x 25 minuterna som var avsedda är fortfarande väldigt oklart) tar jag nog inte i. Anfallsspelet var stillastående, slarvigt och mittcentrerat. Defensivt var det inte mycket som stämde och målvakterna fick, bortsett från den där tiominutersperioden, inte mycket hjälp av de sex där framför.
Att det spelmässigt såg ut som det gjorde ska man knappast dra alltför stora växlar på. Antalet renodlade handbollspass sedan säsongsslut för vår del är lätträknade och timing, vänskap till bollen och liknande är färskvara. Redan till nästa veckas match borta mot Sollentuna (onsdag) kommer det att se mycket bättre ut. Att det finns kvalité i laget råder det inget tvivel om, men det gäller att hitta rätt också. Det kommer vi att göra de närmaste veckorna är jag helt övertygad om.
Någonting som däremot inte bör vara en färskvara är inställningen till uppgiften. Handboll kräver attityd, inlevelse och engagemang. Utan de ingredienserna spelar det ingen roll hur bra bollirare man egentligen är. Utan att ha gjort några jätteanalyser av dagens insats kan man väl med några timmars distans till det hela konstatera att det främst är på dessa punkter vi inte riktigt levererar det som kan förväntas av oss. Självklart levererar vi inte handbollsmässigt heller, men viljan torde till skillnad från det rent spelmässiga inte vara något problem att plocka fram ens i detta skede av säsongen. Tvärtom borde det ju vara som en flock kalvar på grönbete när det äntligen är dags för match. Nu var det istället ett under långa stunder håglöst spel, där hemspringet imponerade särskilt lite. Vi är inte sämre tränade än Ceres, tvärtom, men hemlöpet är en ren inställningsfråga. Visst bjuder vi på enkla kontringsmöjligheter genom för det egna laget oannonserade avslut och enkla tekniska fel, men chansen att man ska stoppa motståndarnas kontringsförsök ökar inte när man stannar upp i hemlöpet halvvägs in på egen planhalva. På den punkten måste vi alla förbättra oss.
Nåja, nu får det vara färdiggnällt. Alla var direkt efter slutsignalen rörande överens om att insatsen inte på långa vägar var tillräcklig och tränarna tog snabbt tag i analysarbetet. Alla vet att det inte var godkänt! Trots förlust med 35-23 är jag inte det minsta orolig. Ge oss några veckor där vi får fokusera på det handbollsmässiga så kommer det att se oändligt många gånger bättre ut. Dessutom var inte allting helt bäcksvart. Mellan matchminut 20 och 30 kommer vi mera rätt i försvarsspelet och börjar fightas lite, vilket ger räddningar och flera enkla kontringsmål. Helt plötsligt är det Ceres som stressas till enkla misstag. I offensiven går vi rakare på mål samtidigt som vi raderar ut de enkla misstagen. Under dessa tio minuter går vi från underläge 13-8 till ledning 14-15 innan vi åter faller tillbaka i gamla synder. Kvalitén finns som sagt, nu gäller det att hitta samma höga nivå under längre sammanhängande perioder.
* * *
Positivt i övrigt var Philip Skatts insats på mittnio. Snabba fötter som få har han och vid flera tillfällen gled han igenom motståndarförsvaret nästan retfullt enkelt. Även Måns Najjar gjorde en bra insats med bra variation och värdering i spelet.
* * *
HK Ceres imponerar och det skulle förvåna mig om man inte är topp-3 när vi räknar samman division 3 östsvenska norra i vår. Bra spelare över hela linjen med Jesper Lidberg som styr spelet på ett föredömligt sätt från mittnio.
* * *
Ny träning imorgon och det känns brutalt skönt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar