Oscar Hårfager

Få spelare har haft som personligt mål att bli ett institut i division 2 norra-handbollen. Möt mannen som inför säsongen uttalade den målsättningen. "Dövinkel med Gladh & Sjöberg" har fått tag i Brännans lagkapten Oscar Westerlind.


* * *

En välfrisserad Oscar Westerlind med håret fullt av klisterspray
Foto: http://brannanhandboll.blogspot.com

Tjenare Oscar, kul att få med dig här på bloggen också! Inför säsongen snackade ni om att vinna serien. Ni kom till slut tvåa, är ni trots det nöjda med utfallet?

- Nej, det kan man väl inte säga. Överst på listan stod att vi skulle ta oss till division 1, men det gjorde vi inte. Så nöjda? Aldrig! If you aint first, your last...


Så kan man givetvis se på det. Men varför lyckades ni inte vinna serien?

- Jadu, en salig blandning mellan övertro på oss själva, skador och för höga krav. Efter "Jakobsberg-Cliff helgen" så började vi landa. Sen tog ni och Lidingö ned oss på jorden fullständigt.


Det kan man lugnt säga. Minus 23 mål på två matcher är aldrig kul. Du inledde säsongen skadad, vad var det som hände egentligen?

- Haha ja det är en lite komisk historia. Det var onsdag, fest, och jag har en jobbig vän som heter Joakim Bäcklund, som ansåg att han var starkare än mig. Resten är historia.


Det var han bevisligen. Ni har den här säsongen fått tillbaka ett par tongivande spelare i Emil Westerlind och Marcus Claesson. Vad har detta betytt för er?

- När Marcus Claesson kom in i laget hittade vi en helt annan harmoni. Vi började förstå våra roller på ett helt annat sätt. Jag själv drog ju ett tungt lass i fjol och jag sa hela tiden att jag inte skulle vara i form före jul. Efter att min skada läkt, samt Claessons intåg så talar väl statistiken sitt tydliga språk. 13-2 säger det mesta. Men vi var som sagt för sent ute. (Flera av varandra oberoende källor gör gällande att det första Claesson gjorde när han kom in i laget var att plocka ned Oscar på jorden igen. Claesson är enligt samma rykte den enda som står över Oscar i hierarkin. Reds anm.)


Statistik ljuger sällan. Är du nöjd med din egen insats i år?

- Nej. Jag lovade Tobbe (Wikström, reds anm.) innan säsongen att jag skulle vara division tvås bästa spelare genom tiderna. Det kan man ju säga att jag inte direkt infriade. Så nöjd är jag absolut inte.


Nja, bäst genom tiderna kan jag kanske inte ge dig. Men du var i alla fall semibra stundtals. Vilka är dina styrkor som handbollsspelare?

- Min styrka är nog att jag inte har några direkta svagheter. Det var en tränare som en gång sa att jag var handbollens svar på Henrik Larsson. Jag gör sällan en riktigt dålig match!


Handbollens svar på Henrik Larsson? Inga små ord direkt! Då finns det knappast några svagheter va?

- Haha, du kan inte backa för då skjuter jag över dig. Du kan inte rusa för då går jag runt dig. Du kan inte stå på mellis för då spelar jag in bollen till linjen.


Man får akta sig då. Bloggkollega Sjöberg uppmärksammade att du inför Kungsängen borta slängde i 5 liter hårspray i håret 5 sekundar innan matchstart. Är detta en viktig ingrediens i ditt handbollspelande?

- Haha, sjukt att han såg det där. Var för övrigt inte hårspray utan klisterspray! Jag har en tendens att bli rätt så svettig när jag rör på mig och jag var så satans less på att håret for ner i ögonen hela tiden -- du vet själv hur det känns -- så jag slet åt mig klistersprayen och tömde flaskan i håret.


Jo det vet jag definitivt. Jag har väl kanske det längsta hårsvallet i den här serien. Prova pannband, du kan faktiskt få köpa ett av mig till reapris. Slänger du i lika mycket klisterspray i paus?

- Givetvis, ser du bra ut på plan så lovar jag dig att du inte får sova ensam så många nätter.


Nej jag vet. Har knappt sovit ensam en enda natt på åtta år. Kan ju förvisso ha att göra med att jag har fru och två barn, men man vet aldrig. Det här med klistersprayen i håret får mig onekligen att tänka innebandy. Det är ingenting för dig?

- Innebandy är ingen sport, det är ett sällskapspel. Dock så är det nog den "sporten" jag var störst talang i som liten.


Stortalang där också alltså. Ännu mera likheter med Henrik Larsson hör jag. Du ger onekligen ett "stekigt" intryck på planen. Lever du som du lär?

- Hahaha, skön fråga. Men nja, jag brukar säga att jag en så kallad prioritets-stekare.


Prioritets-stekare. Vad är det?

- Prioritets-stekare. Haha ja, det är när man prioriterar stekiga saker framför annat skit, till exempel dyr bil, stekiga kläder, blöta, högljudda och dyra utekvällar!


Inte för att jag blev ett dugg klokare av det där svaret, men en gammal avdankad gubbe som jag kanske inte ska ha det heller? Om du fick ställa två frågor till dig själv, vad hade du då frågat?

- Då hade jag frågat: Du skriver på din twitterpresentation att du har division 2:s bästa självförtroende, har du alltid haft det?


Jaha, och vad hade du svarat då?

- Ooooja, självförtroende är A och O. Tycker man att man är störst, bäst och vackrast, då blir man det till slut också.

Onekligen visa ord Oscar. Verkligen, jag menar det, verkligen. Och vad hade du frågat mer?

- Jag har hört att du är en grymt vidskeplig person inför match. Kan du utveckla detta?


Det vill jag onekligen höra mer om. Vad hade svaret blivit då?

- Jadu, fredagar måste jag beställa 90 grams skrovmål med extra ost, utan senap och extra tomat på. Sedan dricker jag 2 whiskey (1cl) styck för att somna gott. Förr i tiden så var jag aldrig med någon på kvällar heller. Men det har jag vuxigt ur nu. Jag ser en halv film för att kunna se klart den dagen efter. Sen lite annat också som jag inte tänker utveckla alltför noga här på bloggen... (Fegis! reds anm.) Lördag börjar alltid med kvargfrukost för att sedan se klart filmen. Sedan har jag lunchsamling med laget. Sedan måste jag göra en viktig grej innan match som jag inte heller kan berätta... (Fegis! reds anm.) Kommer sist ut på planen till uppvärmning och match. En vit och en svart Intersport-strumpa. En halv cola innan match och resten i halvtid. Sen är det lite annat också, men jag orkar inte gå in på detaljer.


Avslutningsvis. Om jag har förstått det rätt så har ni fått en kaffemaskin i ert omklädningsrum. Ser du till att jag får provsmaka kaffet när vi kommer till Öbacka nästa säsong?

- Hmm, var har du hört det? Men vi kan väl säga så här. Vinner vi, så kanske vi har en kaffemaskin. Och OM vi har en så kan du få smaka.


Låter bra det. Dock lär jag väl få betala för kaffet själv. Någon mer torsk i Öbacka tar jag inte. Tack så mycket för intervjun Oscar och jag önskar ett lagom stort lycka till för den kommande säsongen.

* * * * *

Fem röster om Oscar

Bengt Johnsson, lagledare Brännans IF

Oscar Westerlind är en fantastisk bollbegåvning och har en av de bästa speluppfattningar jag stött på inom någon bollsport. Det enda som är större hos Oscar är hans självförtroende som ibland kan nå oanade höjder och då är han farlig, för alla! Sig själv, motståndare och det egna laget för då kan det gå hur det vill.

Skämt åsido så tycker jag Oscar är en mycket skicklig handbollspelare och när han får allt att stämma blir det magiskt! Kanske är han lite väl mycket medgångsspelare för han kan komma i trångmål om han blir stressad och det smittar av sig negativt på laget. Vid sidan av planen är Oscar en tidsoptimist som alltid är sist in i spelarbussen och då dyker han ibland upp med sin snuttekudde och sin utrustning i en butikskorg! Inte sällan får bussen sedan köra en extra tur förbi hans bostad för att hämta plånboken eller hallen för att ta reda på om skorna kan vara där…eller någon annan stans.

Vid sidan av planen har Oscar aldrig långt till skratt och är kul att ha att göra med och ser sällan, kanske alltför sällan, svårigheter i något. Hans sämsta sida? Hopplöst dålig förlorare! Mer än en gång har klisterburken flugit då han förlorat uppvärmningsmatchen i fotboll.

Daniel Sjödin, V6 Brännans IF

Oscar Westerlind, nog har han en skön inställning allt. Faktum är att skulle han vara hälften så bra på handboll som han tror att han är skulle han vara rotekamrat med Karabatic vid det här laget. Hårsprayen är vägen till framgång brukar han ofta säga!

Nej men han är en skön lirare som sagt, en riktigt charmör. Det blir sällan händelselöst när vi är tillsammans. Vi delar en hel del minnen och minnesluckor han och jag. Han älskar dessutom studenten, är inne på sitt 6:e år nu tror jag.

Tobias Wikström, sportchef Brännans IF

Att försöka skriva ihop något kort om Oscar är väl lite av en utopi, man skulle kunna skriva en lång novell om hans självförtroende, livsinställning och framförallt bolltalang. Jag ska försöka summera ihop det kort och enkelt.

Bolltalangen har alltid varit nått utöver det vanliga och många avundas både detta och hans spelsinne men om man sammankopplar med livsinställningen har det inte alltid varit till hans fördel. Killen söker alltid utmaningar och tror att han är bättre än han är och detta skapar problem. Istället för att smälla dit bollen enkelt ska det alltid se snyggt ut och detta skapar såklart en hel del misstag istället för enkla mål.

Han tror att han är född i efternamnet Karabatic och kan göra vad som helst utan att bry sig om konsekvenserna. Det går väl inte alltid vägen men han tror på sig själv och det kommer man långt på.
För att hitta negativa sidor så är han värdelös i försvar och bäst i världen på att göra fotfel på straffar och för er som kan 1+1 fattar ni att det händer för att han vill göra allt så snyggt som möjligt.

Niklas Johansson, H9 Brännans IF

Oscar Westerlind tror definitivt att han är bäst. Han besitter onekligen ett gott självförtroende både på planen och vid sidan av. Dock inte helt utan anledning för att han är ju en väldigt kreativ och tänkande spelare, men skulle han kanske prioriterat gymmet lite mer i sina yngre dagar? Det här med hårsprayen har ju blivit någon form av ritual på senare tid. Framförallt så tror jag att hårsprayen nästan är självförtroende på burk för honom, vilket han absolut inte hade behövt mer av. Han har dock sina sidor som funkar väldigt bra för oss som grupp, och just att han håller ihop gruppen mellan oss yngre och de äldre är väldigt positivt!

Marcus Claesson, målspruta Brännans IF

Oskar Westerlind: ”Mannen”, myten, legenden…

Det finns få människor som kan driva mig till vansinne på detta sätt (och då har jag ändå arbetat som grundskolelärare i ett par år). En person som skulle håna en treåring om han vann över denne i ett TV-spel. Den enda person som inte kan skjuta en straff utan att göra fotfel, och trots påpekande av ALLA hävdar han fortfarande att han har rätt och att man ”visst får lyfta på foten”... Oskar hävdar även att han var stjärnan i laget då vi spelade division 1, och att han då höll laget på sina axlar. Jag har inte ens ett minne av att människan var med på den tiden …

Oskar föddes på en piedestal, och han tänker inte kliva ner därifrån under några som helst omständigheter (möjligtvis för att spraya lite klisterspray och fixa frillan). Att ha ett ego likt det som Oskar har är få förunnat! När vi ändå talar om vad som är få förunnat så tycker jag att man kan ta upp Oskars inställning. Oskar har en fantastisk vinnarskalle, en vilja utöver det vanliga och ett jävla mod. I sina stunder är han en fantastisk handbollspelare och (tro det eller ej) han är även en ganska hyvens kille utanför planen ibland. Att han dock skulle stå högst upp i laghierarkin är bara att glömma. Om han mot förmodan någon gång haft den platsen så tappade han den när han bröt foten i en brottningsmatch med en kille på 65 kilo (no offense Jeck)...


* * * * *

Fotnot: Efter att Oscar har fått tjuvkika på förhandgranskningen av den här intervjun vill han poängtera att Claesson inte satte honom på plats. Det gör ingen!